”På ett lika enkelt som genialt sätt låter hon yttre och inre alienation konfronteras mot varandra, då den afrikanske flyktingen Amos bryskt möter Eva, en framgångsrik jurist i en sydsvensk stad. ... en mycket läsvärd roman om ett angeläget tema och med många underfundiga etiska frågeställningar.”
Östgöta Correspondenten

”Alltihop är välbalanserat, hudnära och briljant återgivet. Amos flackar omkring mellan de afrikanska länderna och varje detalj blir tydlig, varje tanke tycks autentisk. Samtidigt planterar Lagerhammar små frön och låter läsaren dra sina egna slutsatser kring moralen i händelserna. Här finns inga enkla svar. Vem ska döma vem? ... nog kan det vara årets pärla, så beslöjad av verkligheten att man får ont i hjärtat. Lagerhammar är en fin stilist och hon har hittat rätt historia. Det är omtumlande och trovärdigt när hon ställer upp sina motpoler till karaktärer och spelar ut dem mot varandra. Och jag kommer aldrig mer att kunna läsa om flyende, namnlösa människor utan att tänka på Amos färd genom livet och den mänsklighet han avspeglar i sina val och handlingar.”
Helsingborgs Dagblad

”Återgivandet av Amos historier är litterärt högtstående: detaljerade, poetiska och mänskligt tragiska. Evas inre självbild och yttre världsbild skakas av mötet med Amos. Men författaren lyckas skickligt undvika både moralitetens och exotiseringens fallgropar. När berättelsen slutar har ingenting egentligen hänt, ingenting förändrats. Precis som det så ofta är.”
Göteborgs-Posten

”Tätt vävt, osentimentalt och precist försätter /språket/ läsaren i en existentiell fångenskap. Fjättrad lyssnar man på Amos historier och när den dramatiska upplösningen kommer drabbas man av bländande vrede.”
Aftonbladet

”Amos står ut från boksidorna och blir en tydlig person, med många bottnar. Om honom berättar Ann Lagerhammar med en självklarhet och stor precision. ... i Tusen tranor finns långa partier som det glimrar om ...”
Sveriges Radios Kulturnytt

”Det finns en drömlik stämning i språket i Ann Lagerhammars nya bok. Ett slags undantagskänsla som också präglar flyktingens tillvaro, i glipan mellan det man tvingats lämna och det man tvingats söka i ett nytt och främmande land. Därför blir romanen om den privilegierade juristen Eva och den papperslöse migranten Amos så helgjuten, så stark just eftersom den är så skör. Det är genom att berätta om sitt öde som han förändrar hennes liv, det är genom att skriva sin historia som hans Tusen tranor får vingar och når fram.”
M-magasin

”Lagerhammars skildring av Evas sorger och Amos flykt är oerhört bra. Jag får en tjock klump i halsen av obehag, jag vill ringa Eva och be henne berätta för sin dotter om vad som händer henne, jag vill veta vad som händer med Amos, jag vill göra något mer än att bara välja fair trade-tomater i min mataffär, jag vill likt Eva köpa mig fri från den position jag satts i, men först av allt vill jag bara gråta ut på en soffa i en övernattningslägenhet.”
Dagens bok

” ... en fängslande berättelse om två människor som inte är hemma någonstans, deras totalt olika bakgrunder och deras svårigheter att mötas. Lätt att ta till sig som en av Amos flygande tranor, vikta i origami.”
Dagens arbete

”Vad händer när två personer som är varandras raka motsatser möts? Eva är kvinna, vit, välbärgad,
framgångsrik, global överklass. Amos är man, svart, och kommer från totalt andra förhållanden. En viktig bok som handlar om ett för världen pinsamt flyktingproblem som finns överallt omkring oss – och som de flesta av oss inte ser.”
Metro (Veckans favorit)