Käraste. Tjugotvå månader sa vi. Graviditeten hos en elefant. Inte ett ord dessförinnan. Inte talat eller skrivet eller framviskat i mörkret när ännu flera timmar återstår till gryningen. Tiden måste få gå. Ditt barn måste gå före. Vi måste förstå vad vi vill. Nu har tiden gått och jag vet vad jag vill. Det gör mer ont än jag visste var möjligt. Jag låtsas, ett tag till, att ingenting finns. Sedan vet jag inte.Ellen sitter i sitt stora gamla hus vid havet och skriver ett långt brev till sin älskade, den man som lyckats ta sig igenom hennes hårda skal och komma henne nära. Tillsammans har de beslutat sig för att göra ett längre uppehåll, men längtan blir svårare än Ellen kunnat ana.     För att bryta ensamheten bestämmer sig Ellen för att hyra ut rum. Snart fylls hennes hus av bekanta och obekanta som söker sig till hennes strand, eftersom de är övertygade om att en jättelik tidvattenvåg ska svepa upp över land just där.     Väntan på vågen och längtan efter mannen går som en röd tråd genom denna annorlunda och poetiska roman med ett dramatiskt, överraskande slut. Det är en varm och gripande kärleksroman som berör läsaren på djupet.