Daisy MacLean har sällan en lugn stund. Tillsammans med sin excentriske far Hector driver hon ett tjusigt hotell på den engelska landsbygden där konferenser, möten och bröllopsarrangemang avlöser varandra. Allt måste ordnas. Och förutom arbetet har hon ett rätt trassligt privatliv att reda ut.   Sedan hennes man Steven dog i en bilolycka har Daisy inte haft något förhållande. Inte för att hon sörjer honom – han var en notorisk lögnare och dessutom otrogen – men hon vill undvika att bli sårad igen. När hon återser Josh, en gammal pojkvän från universitetet, känns det ändå som hon äntligen ska ta steget. Josh är trygg och rolig, och efter en liten tid har de båda tagit vid där de slutade. Enda irritationsmomentet är den före detta rugbyspelaren Dev Tyzack, som envisas med att dyka upp på hotellet titt som tätt. Daisy skulle aldrig i hela sitt liv erkänna att hon känner sig dragen till honom; han är alltför lik Steven, lika självupptagen och säkert en lika stor skitstövel. Synd bara att han är så irriterande snygg, och att hon har så trevligt i hans sällskap.  Daisys bästa vän och kollega Tara har också en del att stå i. Hennes gamla pojkvän Dominic, som hon inte riktigt har kommit över, ska gifta sig och bröllopsfesten ska hållas på hotellet. Tara bestämmer sig för att ha is i magen, vilket inte blir det lättaste när Dominic helt plötsligt förklarar att han egentligen inte alls vill gifta sig, och att Tara är och förblir kvinnan i hans liv.   Så söker den unge Barney upp Daisy för att berätta att han har något som tillhört Steven. Snart flyttar han också till byn, börjar jobba som portier och blir kär i en flicka vars lille son ser märkligt bekant ut. Och vad har egentligen Hector och Taras faster Maggie för sig? Vad känner Daisys far innerst inne för den eleganta, berömda sångerskan Paula som tagit in på hotellet?   Kärlekskarusellen snurrar för fullt, och frågan är vem man ska hålla fast vid för att inte ramla av. För den rätte eller rätta finns kanske närmare än vad man tror, bara man vågar se det.